https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf

www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf

Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Utveckling av barns och ungdomars psykiska ohälsa Barns och ungdomars psykiska ohälsa har uppmärksammats i flera rapporter under 2000-talet. Ett tydligt budskap i rapporterna har varit att den psykiska ohälsan ökar inom gruppen. Det finns för närvarande inget klart svar på varför den ökar men ökningen förefaller ske inom hela gruppen och inte enbart bland barn och ungdomar som är särskilt utsatta på grund av belastande psykosociala faktorer som missbruk eller psykisk sjukdom hos en förälder [1]. Detta talar för att det kan ha skett förändringar i miljöer, exempelvis skolan, där de flesta ungdomar vistats eller förändringar på samhällelig nivå som påverkat utvecklingen av den psykiska ohälsan. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Psykisk ohälsa innebär inte bara ett lidande för den drabbade utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt, till exempel genom att det blir svårt att tillgodogöra sig skolarbete, etablera sig på arbetsmarknaden eller att knyta relationer och exempelvis bilda familj.

• Det är framför allt depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar inom ungdomsgruppen, men också personlighetsstörningar bland kvinnor. • Att någon gång ha vårdats på sjukhus mellan 16 och 24 års ålder på grund av psykisk sjukdom innebar i många fall att man åter behövde sjukhusvård inom fem år. Detta gällde inte bara för svåra tillstånd som schizofreni utan också för depressioner och ångestsjukdomar. • Sjukdomsförloppet blir i många fall utdraget för ungdomar som någon gång mellan 16 och 24 års ålder har vårdats på sjukhus på grund av psykisk sjukdom . Senare i livet behöver de oftare öppen specialistvård eller sjukhusvård och använder psykofarmaka i större utsträckning än övriga ungdomar. Bland dem som sjukhusvårdats är det också vanligare med dödsfall i unga år på grund av självmord eller av andra orsaker. Utbildningsnivån vid 29 års ålder är också lägre i gruppen jämfört med andra ungdomar. • Allt fler ungdomar rapporterar psykiska besvär som oro eller ängslan. Sådan självrapportering är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Det fanns också ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning. • Den ökning i psykisk ohälsa som skett bland ungdomar har fört med sig att fler ungdomar behöver psykiatrisk vård och har försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. På sikt kan en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem.